Inventeringsmetodik

För båda arterna görs besök vid 3-6 tillfällen från mitten av maj till slutet av augusti. Detta för att fastställa förekomsten av stationära par eller ungar. Ungarna noteras i fyra olika storleksklasser och om ungens längd är av minst halva föräldrarnas längd räknas de som "stora" i redovisningen. Antalet besök beror på om de första besöken givit några lomobservationer.

Målet med inventeringen är att räkna fram hur många stora ungar som produceras per häckande par när det gäller smålom. För storlom gäller antalet stora ungar per stationärt par.

Inventerade sjöar i Ångermanland

Efter fem års flitigt vandrande till många vackra miljöer, genom ogenomträngliga ungskogar, över osäkra våtmarker och myrar, så har totalt 1421 lokaler besökts i Ångermanland. Främst från kusten och cirka 3-4 mil in i landet. Håkan Lindblom har inventerat samtliga tänkbara smålomslokaler i Arnäs, Grundsunda, Mo, Nätra, Sidensjö och Själevads socknar i Örnsköldsviks kommun. Därutöver har alla tidigare kända lokaler besökts i Björna, Gideå och Trehörningsjö socknar. Leif Johansson har besökt alla tänkbara smålomslokaler upp till 1,5-2 mil från kusten i Härnösands kommun. Dessutom har ett antal längre västerut besökts, dock med mycket magert resultat. Kurt Holmqvist har besökt samtliga sjöar i Nora och Nordingrå socknar samt ca 90% av de övriga i Kramfors kommun. Under 1997-98 har ett antal sjöar i angränsande delar av Sollefteå kommun inventerats. Samtliga sjöar (74 st) med en yta större än 5 ha (storlomslokaler) har inventerats uppströms Drömme i Nätraåns vattensystem inom Örnsköldsviks kommun 1998.

Smålom

Totalt har smålommar påträffats häckande på 87 lokaler 1994-98 och dessutom på ytterligare 6 fram till 1993. Därutöver har 5 stationära par observerats på troliga häcklokaler. Vissa av häcklokalerna finns inom begränsade områden (nästan som små kolonier), som t.ex myr- eller gölkomplex. Vissa par tycks alternera mellan närliggande lokaler. Antalet häckande par, antal stora ungar samt andra tal redovisas totalt för landskapet. Vid ett fåtal av lokalerna med konstaterade par har dessa inte följts upp i ett senare skede av häckningen, alternativt inte efter att små ungar konstaterats, och därmed räknades de stora ungarnas antal till 0.

Häckningsutfall för smålom i Ångermanland 1994-98

Smålommen tycks till stor del saknas som häckfågel när man kommer längre än 20-25 km från kusten. Inventeringarna har dock huvudsakligen bedrivits i det kustnära området och det ser ut som att en stor del av det häckande smålomsbeståndet utnyttjar havet, havsvikar eller Ångermanälven nedströms Nyland som fiskeplatser. I de inre delarna utnyttjas dock några av de större sjöarna. I inventeringen för Sverige räknar man generellt alla som insjöfiskande om deras häckplats ligger längre än 10 km från havet, vilket bara delvis är fallet i vårt landskap. Dessutom finns smålommen häckande längst uppe i nordväst i Tåsjö och Bodums socknar. Där hör beståndet säkert till det som förekommer längs fjällkedjan. Antalet av oss kända fynd (över huvud taget) däremellan uppgår bara till sju. Om smålommen verkligen helt saknas mellan dessa delområden får framtiden utvisa.

Storlom

Totalt har 254 stationära par observerats 1995-98 inom det inventerade området. Antalet stationära par, antal stora ungar samt andra tal redovisas totalt för landskapet. Vid ett antal av lokalerna med konstaterade par har dessa inte följts upp i ett senare skede av häckningen, alternativt inte efter att små ungar konstaterats, och därmed räknades de stora ungarnas antal till 0.

Häckningsutfall för storlom i Ångermanland 1994-98

Vid 1998 års inventering i Nätraåns vattensystems 74 sjöar konstaterades stationära storlomspar i 26 sjöar och enstaka individer i 13 sjöar. Totalt noterades 34 par och antalet stora ungar blev 17. Detta ger ett medeltal av 0,50 ungar per stationärt par.

Förekomst och häckningsframgång 1998 för storlom utifrån sjöareal i Nätraåns vattensystem.

Häckningssäsongen 1999

Under 1999 kommer inventeringarna att vara av mindre omfattning. Det blir inriktning på smålom samt uppföljning av ett mindre antal storlomslokaler i Kramfors kommun.

Redan 25 april sågs första storlommen besöka en delvis isfri häckningslokal. Första maj hade 6 av 7 kontrollerade sjöar "intagits" av storlommar. Detta trots att flera av dem hade mycket små delar isfria. Totalt var islossningen ovanligt tidig i år.

Häckningssäsongen 2000

För andra året i rad intog storlommarna redan i april sina häckningssjöar eftersom islossningen var tidig öven detta år. Ruvande storlommar ses i några sjöar 21 maj. Redan 7 maj noteras smålom på häcklokal medan ruvning noteras den 18 maj.

Den första juni saknas smålommar ännu i tre av åtta kontrollerade häckningslokaler och bara några få storlommar tycks ligga och ruva ännu. Vattenståndet är dock ganska högt ännu på många av lokalerna efter den senaste tidens regn.

I slutet av juni konstateras att en del storlommar fått sina bon dränkta i början-mitten av juni och att något par även lagt om igen. Något par smålom har redan halvstora ungar medan fler ännu ligger och ruvar. I Kramfors kommun verkar färre ha gått till häckning än de sista åren. 

Alla som har uppgifter om säkra och troliga häcklokaler för både små- och storlom uppmanas att sända in dessa till undertecknad. För att göra så bra bedömning som möjligt av bestånden i hela landskapet skulle detta underlättas mycket med ökad kännedom särskilt från landskapets inre delar. Ange sjöarna med avstånd till ort som kan hittas på topografisk karta.

Senast uppdaterad 2000-06-01